Samtal om TIPNIS med osäker utgång
Noticias Aliadas
LatiCes översättare: Hanna Olsson
Bild: (Agencia Boliviana de Información) Presi-
dent Evo Morales belönade med gåvor ursprungs-
folken som stöder byggandet av vägen i TIPNIS.
Bolivia. Tvivelaktiga och motsägande fakta karaktäriserar samtalen med invånarna i Territoriet för ursprungsfolk och nationalparken Isiboro Sécure (TIPNIS) som upptogs den 29:e juli förra året och som fram till den sjunde december i år ska avgöra om den knappt 200 kilometer långa bilvägen genom området ska bli av. Vägen är tänkt att förena Villa Tunari, i den centrala provinsen Cochabamba, med San Ignacio de Moxos, som ligger i den nordöstliga provinsen Bení.
Medan myndigheterna försäkrar att 44 av de 69 samhällena i TIPNIS godkänner vägbygget som kommer att gå genom regionens hjärta och att de avstår från områdets okränkbarhet, framhåller Östra Bolivias Ursprungsfolkskonfederation (CIDOB) som omfattar samhällena i Amazonasområdet att 32 av dessa inte har blivit tillfrågade och att de är emot vägbygget. Det bekräftas av de kommittéer som tillsatts för att kontrollera denna omstridda konflikt.
Lag 222, som antogs i februari i år av den lagstiftande församlingen tack vare majoritet i det styrande skiktet och på begäran av Ursprungsfolksrådet i Söder (CONISUR), vilka representerar ett tiotal av de samhällen som är inblandade i konflikten, innebär att ursprungsfolk ska bli tillfrågade innan stora projekt, som motorvägsbyggen, landsätts på deras mark.
Denna regel har blivit användbar för att motsätta sig en annan regel, Lag 180, som fastställer att området TIPNIS är "okränkbart" och som i oktober 2011 var den största segern med marschen från Trinidad till La Paz. I denna marsch ingick nästan 700 medlemmar i CIDOB, och den stöddes av Nationalrådet för Ayllus och Markas del Qullasusyu (CONAMAQ).
Sedan 1990 har CIDOB organiserat protesttåg för att framföra sina sociala och territoriella anspråk på de östliga ursprungsfolkssamhällena. I april i år organiserade de sin nionde protestmarsch, nu för att upphäva Lag 222. Marschen följde samma sträcka, men denna gång konfronterades deltagarna inte bara med avfärdande attityd och aktiva hinder från regeringens sida, utan även med problem med klimatändringarna under marschens gång, dålig organisering och en olycka som orsakade fyra personers död.
Den 11:e juli, efter två veckor i La Paz då de hindrades från att nå fram till presidentpalatset och då president Evo Morales vägrade träffa dem, beslutade de att dra sig tillbaka och landsätta ett nytt slag, denna gång från naturreservatet.
"På samma sätt som regeringen hindrade våra bröder och systrar från den IX:e marschen att föra en dialog och på samma sätt som de vägrade lyssna på deras krav, på samma sätt avfärdar samhällena i TIPNIS nu överläggningarna om vägbygget, och vi tänker inte låta det bli av", säger Adolfo Chávez, CIDOBs ordförande, till Noticias Aliadas.
Domare och juridisk part
Det är Ministeriet för offentliga arbeten, tjänster och bostäder som ansvarar för förhandlingarna. De har placerat ut 15 rörliga brigader med uppdrag att tillfråga de över 12 000 personer som tillhör något av ursprungsfolken som bor i ursprungsfolksområdena om de vill att området ska vara av okränkbar karaktär och om de tycker att den tredje vägsträckan Villa Tunari - San Ignacio de Moxos ska gå rakt igenom parkens kärna.
Ministeriets roll som både domare och juridisk part har ifrågasatts av representanter för ursprungsfolket i östra Bolivia. "Det finns många oegentligheter i samtalen. De tillfrågar två eller tre familjer som står på regeringens lönelista, och sedan framställs resultaten som om de kom från ett helt samhälle. Dessutom registreras påhittade byar; t.ex. Cachuela som finns registrerad som en by men som i verkligheten bara är en ranch.", säger Chávez.
Det räcker med att visa på att CIDOB alltid har vidhållit att det finns 64 samhällen i TIPNIS, medan 69 samhällen finns registrerade i överläggningarnas protokollsdokument.
I TIPNIS finns fyra olika organisationer med olika agendor. De är TIPNIS, Sécure Alto, Sécure Bajo och CONISUR. Var och en av dem har bildat egna allianser och skapat egna projekt, vilket har gjort det svårt att hålla tillbaka arrendatorerna. Dessa är i huvudsak kokaodlare som på senare år har vunnit mark i området och som inte längre nöjer sig med de 100 000 ha som de har fått i den så kallade Sjuhörningen. Om ursprungsfolket är de som opponerar sig mot vägbygget, är kokaodlarna de som har allra mest att tjäna på det.
Suborganisationerna Sécure Alto och CONISUR anser att den nya vägen skulle ge dem bättre tillgång till sociala tjänster och de har blivit regeringens främsta allierade. Regeringen å sin sida har belönat dem med utombordsmotorer, elgeneratorer och olika kommunikationssystem, vilket de också kritiserats för av Den bolivianska biskopskonferensen i pressmeddelandet "Medmänsklighet och sanning" som publicerades den 17:e september. Biskopskonferensens ståndpunkt är att det här beteendet från regeringens sida splittrar samhålligheten mellan samhällena i området och hindrar en fri dialog, vilken är nödvändig för att komma fram till en rimlig lösning på konflikten.
"Vi har följt samtalen angående TIPNIS uppmärksamt och med stor oro, genom präster som arbetar i det här området och genom företrädare som har besökt området och haft kontakt med de olika samhällena där. Det största orosmoln som de ger uttryck för är sprickan som har uppkommit mellan invånarna i området; mellan de som stödjer förslaget och de som är emot det.", står det att läsa i biskoparnas officiella uttalande. "Den här sprickan har cementerats genom ’gåvor’ och ’erkännanden’ till samhällen till stödjer förslaget, och av inrättandet av alternativa ledare till ursprungsfolkens olika organisationer, vilket hotar den harmoniska och fredliga samlevnaden mellan dessa samhällen mer och mer för var dag som går. Situationen gör oss i egenskap av präster skyldiga att flagga för enighet och att göra allt vi kan för att undvika total splittring."
Orolig process
Carlos Fabricano, ordförande i Sécure Alto, försäkrade att "medverkan i samtalen har varit framgångsrik, eftersom vi kommit mer än 60 % på väg i samtalen och det nu är 44 samhällen som sagt ja vägbygget. CIDOB förfalskar fakta och felinformerar folk. De enda samhällen som nekat brigaderna inträde är samhällen som Gundonovia, där ett par ledare har förskansat sig och hävdar att de för hela byns talan."
Men till de otydliga fakta och den uppenbara splittringen som orsakats av konflikten, har ett förslag lagts till ledet som än mer grumlar de redan mörka vattnen som utgör denna historia. Det handlar om en eventuell förflyttning av invånarna i några samhällen till Trinidad, för att de ska tillfrågas om vägbygget där istället för i deras samhällen där brigadörerna har nekats tillträde.
"Det vore ett brott mot ursprungsfolkens rättigheter och mot de internationella konventioner som Bolivia har skrivit under, men framför allt skulle det helt gå emot Lag 222 som de själva har dikterat och som fastställer att överläggningarna om vägbygget ska ta plats i de samhällen som tillhör de tre folken; chimanes, yuracares och moxeños trinitarios. I det avseendet skulle de vara tvungna att skriva ännu en lag för att dölja bristerna.", ironiserar Chávez.
Flera artiklar av: Noticias Aliadas