Indianbönder tar initiativet
Noticias Aliadas
LatiCes Översättare: Johanna Lund Rockliffe
Guatemala. Tydligt utmattade efter sin hårda marsch på 200 km från olika delar av landet, inklusive Quichébergen och det nordliga departementet Huehuetenango, kom fler än 1500 indianer till Guatemala City 26 mars.
Marschen inkluderade ett stort antal mayakvinnor, som korsade landet med sina barn på ryggen, inlindade i sina traditionella omlottkjolar. Deras fötter var svårt spruckna när de anlände till huvudstaden.
Deras ankomst till centralparken, där de placerade röda flaggor framför nationalpalatset, var kulmen på "Iandianmarschen, bönder för försvaret av moder jord, mot bortförandet, kriminaliseringen och för en holistisk landsbygdsutveckling" som organiserade av Comité de Unidad Campesina (Förenade bönders kommitté, CUC), som initierades den 19 mars i staden Cobán, huvudstad i det nordliga departementet Alta Verapaz.
Tiotals organisationer för urfolk, bönder, arbetare, kvinnor och mänskliga rättigheter slöt upp med CUCs medlemmar i marschen mot Guatemala City.
"De kommer trötta men hoppfulla", sa CUCs ledare Daniel Pascual när marschen kom in i huvudstaden.
Innan demonstranterna kom till sin destination försökte president Otto Pérez Molina övertyga dem att återvända och erbjöd sig att förhandla om de avbröt sin marsch. Deltagarna avböjde otivelaktigt erbjudandet och fortsatte sin tuffa vandring på nio dagar.
Demonstranterna hade campat i två dagar i centralparken när Pérez Molina inledde samtalen med CUTs ledare, samtal som pågick till gryningen. Vid mötets slut kom Pascual ut nöjd och deklarerade att "vi lyckades inte med allt vi begärde men det är ett fundamentalt framsteg".
Presidenten försöker blidka
Pérez Molina tog ett antal åtaganden som inkluderar att subventionera köpet av land till mer än 100 bondefamiljer och kooperativ som är skyldiga den statliga Fondo de Tierras (jordfonden) total 300 miljoner quetzales (US $38,8 miljoner). Pérez Molina lovade även att ge en egendom i Polochicdalen, belägen i centrala Guatemala mellan Cobán och Izabalsjön, för att hysa 14 familjer som blev bortförda med våld i mars från mark som tillhör sockerplantaget Chabil Utzaj.
Trots att CUC hade begärt ett lån från Fondo de Tierras (jordfonden) för att erhålla familjernas mark legalt och börjat en dialog för att förhandla om en överenskommelse med Chabil Utzaj, som tilhör den mäktiga familjen Widmann, godkände en domare vräkningen av bosättarna i Miralvalle y Aguas Calientes.
Medan polisen satte eld på hyddorna och förstörde majsodlingarna uppstod en våldsam sammandrabbning mellan agenterna och bönderna, i vilken Antonio Beb Ac avled på grund av svåra skador. Inledningsvis förnekade myndigheterna att Beb Ac hade blivit slagen av polisen och bekräftade att han hade orsakat skadorna med sin egen machete.
Efter händelsen utfärdade la Corte Interamericana de Derechos Humanos (Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter) en åtgärd till förmån för de bondesamhällen som blivit vräkta.
Andra krav som accepterats av Pérez Molina inkluderar ett moratorium för gruvdrift och vattenkraftprojekt och tillbakadragande av trupper från kommunen San Juan Sacatepéquez, där majasamhället kazchikel starkt motsatt sig installationen av en cementfabrik som förorenar miljön och redan har orsakat hälsoskador.
Spänningarna mellan regeringen och invånarna i San Juan Sacatepéquez nådda sin högsta nivå i juni 2008 när polisen arresterade 47 ledare i samhället. Några dagar efter att invånarna lynchat Francisco Tepeu Pirir, anklagad för att ha accepterat mutor från företaget Cementos Progreso i utbyte mot att hjälpa projektet, skickade regeringen in trupper för att avsluta upprorer. Trupperna anklagades för att ha begått allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna i samhället, så som sexuella attacker mot kvinnorna och genomsökningar av hus utan juridiskt tillstånd.
Konflikten fortsätter och i januari meddelade Péres Molinas regering att man tänker behålla en permanent militärbas i området. Under förhandlingarna tryckte Pascual och andra bondeledare på att dessa metoder är oacceptabla och att armén inte får användas för att lösa civila frågor.
Kongressen godkänner att implementera gällande lagar
Utöver löftena som togs av regeringen har ledare från 11 olika politiska partier i kongressen skrivit under en resolution för att implementera en serie legala initiativ som har förblivit stillastående, som lagarna om Desarrollo Rural Integral (integrerad landsbygdsutveckling), om Lugares Sagrados (heliga platser), och om Radios Comunitarias (lokalradio), bland andra.
Den integrerade landsbygsutvecklingslagen, som togs fram för att förbättra livsmedelsförsörjningen genom att demokratisera tillgången till land, presenterades 2009 under expresident Álvaro Coloms regering (2008-2012). Trots att den godkändes av kongressens jordbrukskommission, har den ännu inte debatterats i kongressen. För närvarande är 70% av den odlingsbara jorden i Guatemala i händerna på 0,15% av producenterna, och även om lagen inte överväger en jordreform, fruktar de stora markägarna att ett offentligt tillkännagivande av lagen skulle kunna föra med sig en förändring av det semifeudala jordägandet. Av den anledningen förblev lagen stillastående under Coloms mandatperiod och dess godkännande är en av de viktigaste kraven från indiangrupperna.
Flera artiklar av: Noticias Aliadas