Latinamerika skakar
Revista Web de Análisis y Opinión E'a, Paraguay
Medborgarna i flera latinamerikanska länder går ut på gatorna för att kräva sina politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.
Efter det så kallade slutet av progressiva regeringar i Sydamerika (Argentina, Ecuador och Brasilien) avancerade nyliberalismen på kontinental nivå, men nu verkar det som det latinamerikanska folket reser sig mot detta nyliberala system som sökt hegemoni efter den progressiva perioden.
I Honduras kräver medborgare att president Juan Orlando Hernández avgår efter att han fått en miljon dollar från den mexikanska knarkkungen Joaquín "Chapo" Guzman för sin politiska kampanj.
I det glömda Haiti kräver tusentals demonstranter sedan sex veckor president Jovenel Moïses avgång för oduglighet för positionen och korruptionen. Kom ihåg att dessa mobiliseringar började för mer än ett år sedan när presidenten; på Internationella valutafondens rekommendation (IMF), drog tillbaka bränslesubventionerna för att genomföra ett avtal med fonden i utbyte mot ett lån av 96 miljoner dollar. Vid den tiden lyckades massdemonstrationerna stoppa slutet på subventionerna.
I det fattigaste landet i Amerika har redan dussintals dödats under dessa veckor, resultatet av polisförtryck. Utbildningsinstitutionerna är stängda sedan en månad. Det tydligaste målet med demonstrationerna som utförts av oppositionen, grupper av katoliker, universitetsstudenter och konstnärer mot Moïse är avgång av den senare på grund av den utbredda avvisningen av hans neoliberala politik för att behaga IMF och dess godkännande för att följa USAs och Frankrikes riktlinjer.
Kom ihåg att fattigdomsnivån i Haiti når 80 % och att 70 % av dess befolkning är arbetslös. Just nu upplever Haiti en av de värsta humanitära kriserna på kontinenten. Tystnaden och media staketet som USA har försökt etablera om krisen kvarstår.
I Ecuador, för bara några veckor sedan, lyckades arbetare, transportörer, universitetsstudenter och ursprungsbefolkningar stoppa, efter 12 dagars mobilisering, ett ekonomiskt paket som president Lenin Moreno, på rekommendation av IMF, avsåg att upprätta genom att också införa slutet på subventioner till bränslen. Efter militariseringen av landet, dussintal döda (enligt officiella siffror), tusentals sårade och arresterade, nådde regeringen en överenskommelse om att dra tillbaka det ekonomiska paket som den tänkte inrätta.
I Chile, ett paradigm för ett neoliberalt land som har följt IMF: s diktat sedan Pinochet-diktaturen, har det i två veckor funnits ett klimat av civilt uppror som startade när regeringen annonserade prisökningen på tunnelbaneresor. Denna ökning var dock bara den trigger som exploderade det populära upproren. Hundratusentals medborgare lämnade sina hem för att gå ut på gatorna för att protestera även över höjningen av elpriset, de låga lönerna och pensionerna, de höga kostnaderna för hälsa och utbildning, privatiseringen av vatten och de orimliga avgifterna för användning av vägar.
På demonstrationerna i Chile svarade verkställande makten av Sebastián Piñera - precis som hans ecuadorianska motsvarighet hade gjort - med militariseringen av landet under 15 dagar, vilket redan har resulterat i tiotals döda, tusentals fångar och skadade; och dussintals anklagelser om tortyr.
Förra tisdagens kväll, efter det utlysta utegångsförbudet, gav Piñera ett uttalande från den hegemoniska media för att försöka stoppa gatuprotesten. Detta bestod av att erbjuda en ökning av pensioner för pensionärer, ökning av minimum lönen upp till 350 pesos till heltidsanställda, minskning av läkemedelspriser, skapandet av en mekanism för att stabilisera elpriserna - som gör det möjligt att avbryta den senaste ökningen på 9,2 % - högre skatter på högre inkomstsektorer, minskning av parlamentsledamöternas traktamente och av de höga lönerna för den offentliga förvaltningen, likaså minskning av antalet parlamentariker, bland andra åtgärder. Trots detta uttalande; har protester, plundring och bränder på stormarknader inte slutat i flera av Chiles städer. När utegångsförbudet sätter i kraft på natten hörs de kastruller som slås av chilenarna, vilket gör att befolkningens missnöje om repressiva åtgärder och den ekonomiska situationen i detta andinska land hörs.
I Argentina, ett land som under regeringen av Mauricio Macri- efter år av en progressiv regering- i utbyte mot IMF-lån har följt dennes anvisningar och ökat sina skulder gigantiskt tills att dem nästan når landets bruttonationalprodukt (BNP). Likaså har indexen för fattigdom och arbetslöshet ökat. Samtidigt förväntas att denna söndag vid allmänna val kommer det folkliga missnöjet att uttryckas vid vallokalerna genom att ta bort Macri från regeringen, vilket skulle ge segern med en stor majoritet till oppositionens parti Frente de Todos.
Brasilien har redan infört neoliberala reformer i kontinentens största land som har orsakat en viktig lågkonjunktur i landet. Den högerextrema Jair Bolsonaro; ser med oro på det som händer i det internationella scenariot och instruerar sin försvarsminister att svara repressivt om det händer medborgarprotester som de som inträffade i andra länder i regionen.
Flera: Nyheter