Reglering och legalisering av cannabis i Uruguay
LatiCe
LatiCes översättare: Veronica Noueched
Tack vare samarbetet mellan Casa Uruguay i Stockholm (C.U.E) och Föreningen Uruguay-Norge (A.U.N/Uruguay-gruppa), hölls den 21 september 2014 i Stockholm, Sverige, ett föredrag där den uruguayanska journalisten Guillermo Garat informerade om hans arbete angående regleringen av cannabis i Uruguay.
Utifrån sin bok "Marijuana och andra örter" gjorde Garat en intressant social, politisk och ekonomisk historisk rundtur som tillät Uruguay att vidta de nya åtgärderna om reglering av personligt bruk av marijuana.
I sin bok, berättar William om de politiska och sociala konsekvenser som förbudet mot användning av marijuana lett till i Uruguay och hur man sedan lyckades, först med dess legalisering 1974-75, och i dag även att reglera och kontrollera dess förbruk.
I juni 2012 meddelade säkerhetskabinettet att, som ett sätt för att bekämpa narkotikahandel bland andra skäl, så kommer man att utföra en kontrollerad reglering av marijuana, det är då, i september 2012, som "Marijuana och andra örter" kommer ut och blir en viktig bok för att förstå situationen som upplevs i Uruguay.
I sin forskning har Guillermo samlat åsikter från parlamentariker, kongressledamöter, konsumenter av marijuana, läkare från olika epoker, poliser och regeringar.
För mig var intressant att se vad Uruguay hade spelat för roll som ett land i världen, hur landet hade arbetat med detta tema bland sin diplomatiska kår, särskilt i samhället av nationer före första världskriget, där all narkotikapolitik cementerades och som sedan utvecklades med tiden, säger Guillermo.
Denna reform drevs främst av unga människor, säger den uruguayanska journalisten under hans tal, och rörelsen krävde detta av olika skäll; dels som ett sätt att respektera konsumenternas rätt, dels för att bekämpa, i ekonomiska termer, marknadsknarkkartellerna, men också för att unga människor inte har möjligheter att delta i politiken. Denna generation har lyckats med sitt anspråk, säger William, och hävdar att detta går hand i hand med rätten till abort, rätten till samkönade äktenskap, kort sagt, rätten att besluta över sin egen kropp.
När vi talar om de sociala effekterna denna reglering och kontroll haft i den uruguayanska befolkningen, berättar Garat att effekterna har varit olika och beroende på befolkningen.
Den största effekten har för mig varit intresset som generationer av äldre människor visat över att få information om temat på alla sätt, politiskt, socialt, och den sociala inverkan den haft. Det har varit intressant att se analyserna över att de inte är drogerna som orsakar de problem som man tillfört dem i samhället, att det finns ett antal faktorer som är förknippade med denna förbrukning som fattigdom, marginalisering, brist på möjligheter och att det är det som gör att det finns ett problematiskt narkotikamissbruk, säger Guillermo. En annan intressant aspekt är att samhället började diskutera detta vid matbordet med familjen, mellan grupper av vänner och att det har genererat en intressant medvetenhet. Människor som är emot har varit tvungna att tänka på det och även många människor har ändrat åsikt, det har vuxit fram i dialog i form av olika åsikter och lika många möjligheter som individer, en dialog som är här för att stanna.
När vi talar om konsekvenserna utanför landets gränser, säger Guillermo att de har varit blandade, men framför allt överraskande positiva.
Att generalsekreteraren för OAS lyckönskat detta förslag är viktigt eftersom det innebär att den latinoamerikanska hemisfären stödjer detta initiativ; att det visar vikten i Chile, där jordbruksboskapsavdelningen godkänt odlingen av 400 marijuana plantor för medicinskt bruk i kommunen la Serena; att Argentina diskuterar detta problem och de som ansvarar för den inre säkerheten i Argentina börjar prata om legalisering, reglering och diskutera ämnet i provinserna är mycket viktigt; att Paraguay har skapat en kommission för att studera ur vetenskaplig synvinkel cannabis egenskaper är också viktigt; att Ecuador har ändrat sin narkotikalagstiftning är mycket viktigt. I Bolivia fanns det också några intressanta åsikter för en tid sedan; i Colombia så är president Juan Manuel Santos ute efter något sätt att reglera cannabismarknaden, och det finns några intressanta händelser även i Bogotá. I Mexiko, i México City diskuteras avkriminalisering, även i Jalisco och några andra städer. I Guatemala, Costa Rica och Jamaica rör det också på sig också berättar den uruguayanska journalisten.
Innan vi tar farväl av Guillermo så berättar han att de sociala konnotationer kring användandet av droger håller på att förändras i Uruguay, att människor nu diskuterar frågan och att när människor är informerade och har öppnat sig inför temat så kan rädslor och tabun bearbetas och att när människor har bättre information så agerar de bättre. Samhällen blir vad folk gör dem till och t e x när vi ser problemet i narkotikan och inte i fattigdomen eller andra sociala problem som lett en person till förbrukandet av droger, så saknar vi information och analys av den verklighet vi lever i.
Flera artiklar av: LatiCe