Renskogen säljs inte, renskogen värnas
Bild: Ivan Lira
LatiCe
Den 11 juni hölls en massiv manifestationsdag över hela Peru till stöd för ursprungsfolken i Amazonas. Människorna krävde bland annat att kongressen ska upphäva lagdekreten som kränker ursprungsfolkens kollektiva rättigheter. Regeringen svarade med förtryck och tårgas.
Tusentals människor demonstrerade den här dagen och även i Europa hölls demonstrationer i bl a Bryssel och Rom.
Demonstrationen sammankallades av de största fackföreningarna, bonde- och lantarbetarorganisationer samt ursprungsfolkens organisationer. Försvarsfronten i provinsen Alto Amazonas beslutade på ett möte i Yurimaguas att ställa sig bakom protesterna.
Mitt på dagen stängdes Plaza de Armas i Lima av med karavallstängsel och beväpnad polis som sedan spred ut sig till strategiska platser för att stoppa demonstranterna. Klockan tre på eftermiddagen kom ordern att skingra dem med tårgas trots att de befann sig nära Limas centrala delar.
Över helan landet hölls demonstrationer. En Iquitos, Yurimaguas, Arequipa och Puno bland andra.
I staden Bagua Grande, huvudstad i provinsen Utcubamba i Amazonas, hade man tänkt börja protestdagen med en mässa till minne av de civila som dödades fredagen den 5 juni men det var omöjligt. Armén hade omringat kyrkan Santiago Apóstol och hindrade besökarna att komma fram. I högtalare talade de om att de inte kunde garantera säkerheten och att det inte var tillåtet att samlas ens för en mässa.
Dagen innan hade Transport- och kommunikationsministeriet och polisen stängt tre radiokanaler. Flera journalister på en av dem, Radio La Voz, fick sedan telefonsamtal med hotelser i stil med "nu kommer vi" och "nu är det din tur".
I Pucallpa, blockerar nära 2 000 indianer en av Tamaya-flodens mynningar och hindrar på så sätt trafiken på Ucayali-floden. I San Martín finns fortfarande indianerna kvar på landsvägen mellan Tarapoto och Yurimaguas. De har nu fått medicinsk hjälp och livsmedel från enskilda personer och lokala organisationer.
En dag efter att kongressen bordlade de dekret som ifrågasatts av ursprungsfolken tillsatte regeringen en arbetsgrupp för att få igång en dialog. Enligt Yehude Simón ska de regionala ledarna, regeringen, hövdingarna för olika grupper i Amazonas, Folkförsvaret, katolska kyrkan och evangelikanska kyrkan ingå.
Det är fortfarande osäkert hur många indianer som dog i och omkring Bagua den 5 juni när polisstyrkor attackerade en grupp indianer som blockerade en väg. De officiella siffrorna och vittnenas stämmer inte överens och flera kroppar har transporterats bort från platsen.
Dessutom är fortfarande mer än sextio personer försvunna enligt Föreningen för mänskliga rättigheter (APRODEH) i området. Enligt samma organisation greps 133 personer och 189 skadades och APRODEH säger att de personer som hålls fängslade i regementet i El Milagro sedan sju dagar har inte blivit formellt gripna.
På ett möte i Nationella Samordningsgruppen för utveckling för folken i Amazonas har de regionala ledarna lovat att träffa ursprungsfolkens samhällen för att de ska välja sina representanter till arbetsgruppen. Enligt officiella källor är syftet att ta fram en utvecklingsplan för ursprungsfolken i Amazonas som prioriterar ägandefrågor, utbildning, hälsovård och andra nödvändiga åtgärder.
Hur det ska bli med de väntade omröstningarna i kongressen är oklart eftersom flera ledamöter blivit avstängda. En av dem Juana Huancahuari, från Perus Nationalistparti, säger att: "President Alan García uppför sig som en tyrann" och "han klarar inte av att leda en demokrati".
Övriga avstängda ledamöter – de flesta från olika ursprungsfolk – är: Yaneth Cajahuanca, Cayo Galindo, Nancy Obregón, María Sumire, Hilaria Supa och Rafael Vásquez.
Alberto Pizango ledare för AIDESEP som sökt asyl på Nicaraguas ambassad och har nu fått veta vilka villkor som han måste uppfylla för att kunna få fri lejd. Han måste svara på en åklagares frågor. Men enligt peruansk lag måste ingen svara på frågor från en åklagare.
Hoppas nu att Alan García ställs under sådan press både nationellt och internationellt att han tvingas acceptera att Amazonas utveckling sker på ursprungsfolkens villkor och med all respekt för de folk som lever i självvald isolering. Hur han ska lösa problemet med de över 100 kontrakt som redan skrivits på är en annan fråga. Men så går det när man ger bort något man inte äger.
Källor:
Dagens Nyheter
www.servindi.org
Radio La Voz
Flera artiklar av: Cecilia Bergstrand, LatiCe