USA och Israel insisterar på ett handelsembargo mot Kuba
LatiCes översättare: Jesper Carlström
Vicepresidenten Gabriela Michetti, kanslern Jorge Faurie och ambassadören Martín García Moritán under FN:s senaste generalförsamling.
FN:s generalförsamling röstade för den kubanska motionen om att avslå det handelsembargo som USA sedan 55 år tillbaka upprätthållit mot den karibiska ön. Endast Washington och Israel motsatte sig lagförslaget. Clarín blev även varse om att Maurcio Macris argentinska regim gav instruktioner om att sälla sig till avvisandet av embargot.
"Argentinas ställning genom alla tider är att vi prompt måste avvisa USA:s ekonomiska, kommersiella och finansiella embargo mot Kuba, som går emot internationell rätt, då främst principerna om suverän jämställdhet mellan stater, inga ingripanden i utländska affärer, fri handel och sjöfart samt fredlig konfliktlösning", sade Martín García Moritán, chefen för den argentinska FN-missionen.
Ambassadören sade även att Argentina stödde till fullo de interventioner som Ecuador genomfört i G77-gruppens, Kinas, El Salvadors och CELAC:s namn. Argentina valde att rösta blankt både 1994 och 1994. Senare, från och med 1995, så började Carlos Menoms regim att rösta för och uppfylla de krav som Washington betvingande lade på landet. När Néstor Kirchner kom till makten började landet däremot att rösta nej.
Omröstningen om att ta bort handelsembargot gick igenom med 191 röster för och 2 emot av församlingens 193 medlemmar. 2015 fick förslaget samma antal röster.
I oktober förra året, så röstade Barack Obamas regering för första gången på 25 år blankt som en del av sitt politiska försök att närma sig Kuba, som kröntes av nya diplomatiska relationer i och med ex presidentens historiska besök under vilket han blev välkomnad av landets president, Raúl Castro.
När Donald Trump kom till makten så ändrades dock allt. Hans land röstade idag emot FN:s förslag som fördömer det amerikanska handelsembargot, något som ses reflektera den allt sämre relationen länderna emellan. USA:s historiska allierade, Israel, följde snart efter.
Innan onsdagens omröstning sade den amerikanska ambassadörskan Nikki Haley att landet skulle fortsätta att motsätta sig förslaget så länge "det kubanska folket nekas deras mänskliga rättigheter och grundläggande friheter". Den kubanska kanslern Bruno Rodríguez hävdade, å andra sidan, att Haleys deklarationer var "respektlösa, förkastliga och ogrundade". Han tillade att "hon respresenterar presidenten av ett imperium och en stormakt" samt att Donald Trump "inte hade något moraliskt underlag till att kritisera Kuba".
Flera artiklar av: Isabel Soto Mayedo