Latinamerika och Karibien, Argentina, Ecuador, Haiti och Venezuela
LatiCes översättare: Jesper Carlström
Latinamerika och Karibien håller på att förlora kampen mot hungern, försäkras det i rapporten "Ett panorama över den alimentära säkerheten och näringssäkerheten i Latinamerika och Karibien 2017". Rapporten publicerades den 10:e oktober av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) samt OPS - den panamerikanska varianten av FAO, i samband med Världshungerdagen den 16:e oktober. I dokumentet så uppskattar man att under 2016 så led 43 miljoner människor - 6,6 % av 650 miljoner latinamerikaner och kariber, av svält. Detta var 2,4 miljoner fler än året innan. I Centralamerika så drabbas 6,5 % av befolkningen av svält, medan denna siffra är 17,7 % i Karibien. I Sydamerika så växte hungern 5 % under 2015 och 5,6 % under 2016. Om denna kurva inte ändras, varnade FAO och OPS, så kommer inte regionen att lyckas med sitt mål att utplåna hungern och undernäringen till 2030. Detta mål etablerades som en del av diverse åligganden för en hållbar utveckling i regionen.
Den 22 oktober så hölls det val i Argentina i vilket 127 av 257 riksdagsledamöter valdes för perioden 2017-2021, samt 34 av 72 senatorer för en sex års mandatperiod som började den 10:e december. Cambiemos erhöll cirka 42 % av rösterna och lyckades därmed öka sin andel senatorer från 17 till 25 och andel ledamöter från 89 till 107. Oppositionspartiet Unión Ciudadana, skapat av expresidenten Cristina Fernández (2007-2015) inför detta val, fick 31 % av landets röster. Hon blev vald till senator i Buenos Aires-provinsen med 37 % av rösterna. Även om blocket Unión Ciudadana-Frente para la Victoria, lett av Fernández, föll bakom Cambiemos med sina 66 ledamöter, fick de bägge 25 senatorer vardera. Diverse politiska grupper kommer att dela på resterande platser i parlamentet. Expresidenten Carlos Menem (1989-1999), blev med sina 87 år omvald till senator av La Rioja-provinsen med sitt parti Frente Justicialista Riojano.
Med anledning av Ecuadors allmänna åklagares fordran, så beslutade justitiedepartementet den 2 oktober att den ecuadorianska expresidenten Jorge Glas skulle fängslas på grund av de mutor han fått av det brasilianska byggföretaget Odebrecht. Glas avsattes sin post i augusti av president Lenín Moreno när anklagelserna mot honom offentliggjordes. Detta baserades på ett vittnesmål lämnat av José Conceiçao dos Santos Filho, Odebrechts VD i Ecuador, som påstod att Glas hade mottagit 14 miljoner amerikanska dollar av en släkting. Glas nekar anklagelserna mot honom och hävdar att det rör sig om en hämndaktion av Odebrecht som tvingades lämna landet 2008 efter att vägrat reparera de strukturella defekter i vattenkraftverket San Fransisco som senare ledde till dess stängning. I december 2016, så avslöjade USA:s justitiedepartement att Odebrecht mellan 2007 och 2016 hade betalat 33.5 miljoner amerikanska dollar till tjänsteman i den ecuadorianska regeringen för att säkra kontrakt för offentliga byggnadsverk.
FN:s stabiliseringsmission på Haiti (MINUSTAH) avslutade sina aktiviteter den 15:e oktober. De startades 2004 av FN:s säkerhetsråd efter att den dåvarande presidenten Jean-Bertrand Aristide (1991, 1994-95, 2000-2004) störtades av militären. FN:s säkerhetsråd valde att sätta punkt för MINUSTAH inom sex månader och dra in alla blåa hjälmar. Dagen efter MINUSTAH:s utträde så installerades istället MINUJUSTH - en ny mission som utgörs av sju polisgrupper med sammanlagt 1 275 verksamma poliser och 350 civila. Denna mission har till en början en tidsram på sex månader och kommer att avslutas den 15:e april 2018. Dess mandat är att förbättra samt öka den haitiska polisens operativa och administrativa kapacitet, främja rättsstaten och se till att de mänskliga rättigheterna respekteras. Haiti har en polisstryka på 15 000 agenter och regeringen jobbar just nu med att skapa en ny armé.
Den politiska gruppen El Gran Polo Patriótico Simón Bolívar - en grupp som uttryckt stöd för den bolivarianska revolutionen, som utgörs av det regerande partiet PSUV samt liknande politiska organisationer, vann stort i Venezuelas senaste val. De erhöll hela 18 av landets 23 stater i valet som ägde rum den 15:e oktober. Oppositionens kandidater, som har skapat sin egen gruppering kallad MUD, vann i följande stater: Anzoátegui, Mérida, Nueva Esparta, Táchira y Zulia. MUD anmälde flera bedrägerier och fusk och sade att de inte skulle avlägga ed inför den konstituerande nationalförsamlingen som i augusti upplöste det tidigare, MUD-ledda parlamentet. Fyra av oppositionsledarna avlade dock ed den 24:e oktober, samtidigt som landshövdingen för Zulia, Juan Pablo Guanpa, försäkrade att han inte skulle göra detta. Det nationella valrådet kan komma att utlysa val på nytt inom 30 dagar för att ersätta honom.
Flera artiklar av: Comunicaciones Aliadas