En indiankvinna från Guatemala berättar om diskriminering vad gäller rätten till utbildning
Under workshopen "Rättrådigheten för rätten till utbildning i Centralamerika", lade Angélica Macario Quino fram bevis för att staten inte fullföljer sina åligganden.
Angélica Macario Quino
"Mitt fall är ett typiskt exempel på vad som sker med större delen av ursprungsfolken i Guatemala. Mitt modersmål är quiché och när jag började skolan blev jag tvungen att lära mig spanska, eftersom det inte fanns någon tvåspråkig undervisning. Jag blev tvungen att gå om första klass eftersom det inte fanns några tvåspråkiga lärare", berättade Angélica Macario Quino, under workshopen" Rättrådigheten för rätten till utbildning i Centralamerika, som genomfördes av CLADE.
Workshopen hölls den 2 och 3 november i Guatemala City, dagen innan av dess Femte församling och Amerikas sociala forum. Där debatterades de främsta kränkningarna mot rätten till utbildning i Centralamerika, Dominikanska republiken och Haiti, liksom strategier och mekanismer som skulle göra det möjligt att politiskt och juridiskt ställa krav på den mänskliga rättigheten till utbildning.
Inför representanter från koalitioner från Colombia, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru och Republikanska republiken, beskrev Angélica utbildningssituationen för ursprungsfolken i Guatemala, baserat på hennes egna erfarenheter och på olika berättelser hon samlat i olika mayasamhällen. Hon vittnade om de bevis som samlats in av Center for Human Rights F. Kennedy Memorial i rapporten "Rätten till undervisning för afroättlingar och ursprungsfolk i Amerika". Rapporten presenterades för den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter den 12 mars 2008.
Marselha Goncalves Margerin, advokat och forskare vid Robert F Kennedy Memorial presenterade på samma workshop rapportens främsta fynd. Hon sade att enligt utbildningsministeriet i Guatemala "avslutar 60 % av studenterna i städerna sitt tredje skolår medan bara 30 % av eleverna på landsbygden gör detsamma". Den genomsnittliga utbildningstiden för bondebefolkningen är enligt samma ministerium bara 2,1 år.
Rapporten erinrar om att landet erkände sitt juridiska ansvar på regional, nationell och internationell nivå , vilket gör att man omedelbart måste genomföra och göra framsteg i arbetet med rätten till utbildning baserad på jämlikhet, utan diskriminering. Trots det framhöll hon att Guatemala ännu inte effektivt lyckats tillämpa denna rättighet, hon underströk att situationen är allvarligare än så när det gäller ursprungsfolken "som utgör 40 % av befolkningen men som ligger efter resten av landet när det gäller framsteg inom undervisning, siffror över läs- och skrivkunnighet samt inkomstnivåer.
Gratis undervisning: en rättighet att förverkliga
I Angélicas familj finns 12 syskon. Fyra av dem går för närvarande i den kommunala indianskolan i Chichicastenango, i departamentet Quiché. "Skolan ligger 5 km från min by. I min by finns en skola, men det finns inte tillräckligt många lärare, salarna måste delas av elever från första till sjätte klass. Därför började vi i den kommunala skolan, för att de små skulle få bättre undervisning".
"Vi är medvetna om att staten inte fullgör sina åligganden. Och om vi nu anstränger oss så är det för att undervisning är grundläggande för oss", sa Angélica.
Offer för ett fredsavtal
Efter en blodig militärdiktatur och efter 36 års inbördeskrig, som karakteriserades av strider mellan gerilla och armén skrev man 1996 under ett fredsavtal, som fastslog att man skulle avmilitarisera och utveckla hälsovård och undervisning för ursprungsfolken och marginaliserade befolkningsgrupper. "Men för oss är läget fortfarande värre än på andra håll", sa Angélica. "Diskrimineringen och rasismen resulterar i en brist på möjligheter för ursprungsfolken, särskilt vad gäller utbildning."
"Alla byar ska egentligen ha en skola, som är byggda av plåt eller halm av byns invånare. Det finns inte bänkar tillräckligt för barnen. De som kommer först tar alla stolar och de som kommer senare har inga bänkar att sitta vid utan måste stå upp under lektionerna. Barnen tvingas göra uppehåll i sina studier under skördetiden för att arbeta tillsammans med sina föräldrar och för att få mat. Jag är den tredje i en syskonskara på tolv och jag är den enda som med stor ansträngning lyckades bli färdig med min utbildning, jag blev sekreterare."
Angélica påminde om att ursprungsfolken inte kommer in vid universitetet eftersom kvaliteten på undervisningen på landsbygden fortfarande är mycket låg i jämförelse med städerna. "Eller så är det helt enkelt så att lärarna diskriminerar de indianska ungdomarna", fastställer hon.
Hon berättade att det fortfarande förekommer fall som är värre än hennes familj. "Om vi analyserar situationen i de mest avlägsna och sårbara landsändarna , där de mest utsatta människorna i Guatemala lever , kan vi säga att de är bortglömda.", sa hon.
En hög andel analfabeter, den låga utbildningsnivån och den låga närvaron i skolan visar direkt på att staten i Guatemala inte lyckats med att följa sin egen lagstiftning som ger alla rätt till utbildning. Tidigare var vi offer för väpnade konflikter nu säger vi att vi är offer för fredsavtalen."
Video: Campaña Latinoamericana por el Derecho a la Educación
Flera artiklar av: Campaña Latinoamericana por el Derecho a la Educación