Morgondagens gåta
El Quinto Patio
LatiCes översättare: Patrik Stomberg
De medborgerliga friheterna hör till det förgångna, i dag styr företag. Människan tenderar att skapa illusioner utifrån det den saknar. Liksom att vi hittar på romantiska historier utifrån patologiskt förtryckande relationer, konstruerar vi också demokratiska fantasier baserade på system som avsiktligt strukturerats för att förvägra medborgarna all möjlighet till inflytande. Det här sker inte bara på lokal nivå, det är en global verklighet till vilken vi vänjer oss av ren nödvändighet att kompensera för vår maktlöshet.
Genom att rikta en blick mot avlägsna områden med abstrakta offer för andras strider – tack vare internationella medier som delger oss den officiella versionen av konflikterna – gör vi oss en föreställning om att vi lever i en relativt säker fristad. Vad vi inte ser är klon som handfast placerats över våra beslut och vår aldrig axlade självständighet. Med en naivitet som är typisk för dem som är ovetande om var den faktiska historiens skapas, det vill säga den som har att göra med företagens intressen i all internationell politisk verksamhet, har vi till slut gång efter annan övertygats av budskapet och utfästelserna.
Vi har sett städer som raserats av stridande arméer. Vi har läst om andra ödelagda områden där miljoner kvinnor och barn våldtas och lemlästas av bomber tillverkade i USA, Ryssland eller vilket industrialiserat land som helst vars makt vilar på militär styrka. Med den gode medborgarens förtrytelse kommenterar vi fasorna i andras krig som inte påverkar oss, i tron att vi är immuna. På nyheterna ser vi förfärade hur tusentals människor emigrerar mot Väst, som om vi inte själva skulle uppleva det genom rutten mot Norr.
Globaliseringens vindar för emellertid också med sig krutrester. Det våra länder genomlevde under det kalla kriget är ”vintage”-versionen av de pågående konflikterna i Syrien eller Palestina. Vi fyllde även vår kvot av döda vid varje försök att upprätta självständiga styren. Det var inga dispyter av politisk karaktär utan råa invasioner – några mer lömska än andra – med beslagtagandet av våra länders rikedomar som ytterligare efterräkning. De demokratiska vårarna som var resultat av diktaturernas fall lyckades inte mogna tillräckligt för att skapa solida demokratiska system, baserade på bruket av nationella resurser med en vision om framsteg och välstånd för hela befolkningen.
Företagen skulle aldrig ha tillåtit det. Majoriteten av regeringarna överlät faktiskt till slut kontrollen över sina största industrier och inkomstkällor och de som motsatte sig detta fann sig ansatta av USA och dess allierade. Med välvillig delaktighet från korrupta styrande samt likartade grupper inom de juridiska, politiska och finansiella systemen, stängdes dörrarna om en rikedom till vilken de rättmätiga ägarna adrig mer skulle få tillträde. I dag lever en överväldigande majoritet av Latinamerikas befolkning under fattiga, och extremt fattiga, förhållanden. Barn och ungdom har alltmer förlorat möjligheterna till kvalitativ utbildning samt en kost som är lämplig för deras utveckling. Denna skådeplats, utan att vara lika extrem som krigsområdena i Mellanöstern, placerar oss ändå på listan över invaderade länder vars utveckling avstannade vid en punkt utan återvändo till följd av intressen som vi inte ens kunde föreställa oss. De utvecklade ländernas övergrepp mot de rika, men bräckliga, länderna kommer att förbli inskrivna bland historiens värsta brott mot mänskligheten.
elquintopatio@gmail.com
Författarens blogg http://www.carolinavasquezaraya.com
Flera artiklar av: Carolina Vásquez Araya