Bolivia: Korruptionen bland makthavarna
LatiCes översättare: Cecilia Bergstrand
Korruptionen bland makthavarna börjar inte när de kommer till makten, utan de tar emot finansiering till sina valkampanjer, utan att medborgarna får veta om det. Evo Morales har uppmanat till att man ska skapa ett annorlunda samhälle, som baseras på nya etiska principer, varav den första är att inte fara med osanning. På grund av detta är det inte korrekt att försvara sig med att nyliberalerna backats upp av utländska bidrag (vilket i och för sig är sant) och att MAS å sin sida bara finansierats genom frivilliga bidrag från deras fattiga aktivister. Det är inte trovärdigt.
Med det i åtanke ställer vi följande frågor: Förekom det samarbete med det franska företaget Total och Rörelsen mot socialism (MAS) det nuvarande regeringspartiet? Carlos Mesa påstår att Evo under sin kampanj (2003) besökte honom tillsamman med Gastón Mugia, som respresenterade det aktuella oljeföretaget. När oljeföretagen senare skrev på avtal (2006) fanns det tillägg i dem som gynnade Total. När Petrobas protesterade blev man tvungen att olagligen ändra i tilläggen, det skedde efter den offentliga ceremonin. För två år sedan överlämnade man till f d ministern Carlos Villegas (idag generaldirektör för YPFB) revisionsrapporten som gällde de oljeföretag där man funnit oegentligheter, men de hölls hemliga. Varför? Kommer inte samma sak att ske med de revisioner som Villega nu ska genomföra i YPFB, inom ramarna för Santos Ramírez-fallet?
Hu kommer det sig att alla viktiga kontrakt om motorvägsbyggen hamnat i händerna på brasilianska företag? Är de sant att ett av dem, med firmateckningen OAS och vars ekonomiska skedverkningar inte är fastställda än, gav ekonomiska bidrag till MAS? Vicepresident Alvaro García Linera och generaldirektören för det bolivianska vägverket (ABC) Patricia Ballivián Estensoro (hyllad av ministern för transparens Nardy Suxo) tillkännagjorde att Queiroz GAlvao hade avsatts p g a bedrägeri. Efter några veckor reviderades åtgärden.
I maj 2007 upptäcktes komprometterande e-mail från ABC, som visade att "Alvarín", "Cotapati" och "N.Estensoror" hade tagit emot provision. Varför arkiverades granskningen på regeringskansliet, som i sin tur var inblandat i smugglingen av 33 lastbilar i Pando? Är det alldeles omöjligt att bestraffa dem som förskingrat de venezuelanska checker, som överlämnats som donationer till olika kommuner och som skadar bolivianernas självrespekt? Parallellt med detta tvekade inte Venezulas regering, vars anti-imperialistiska ställningstaganden förtjänar allt stöd, att rycka det vinstgivande köpet att det colombianska företaget Gravetal ur Bolivias händer. Företaget är landets största soja-exportör. Ett sådant köp skulle ha gjort att den bolivianska staten fått en stadig geopolitisk grund att stå på i frågan om kanalen Paraguay-Paraná liksom i frågan om den Östra Jordbrukskammaren (CAO).
Erfarenheterna med MNR och CONDEPA visar att när de folkliga sektorerna ser att det finns korrumperade människor inom regimen känner de sig manade att imitera demo ch det kan leda till moraliskt sönderfall i flera sociala klasser. Det är därför det är så viktigt att MAS tydligt redovisar hur deras valkampanj finansierades. Vi måste komma ihåg att Evo krävde att senator Filemón Escóbar skulle lämna tillbaka de kampanjbidrag han fått från en utomparlamentarisk organisation när han lämnade sin post. Hur många parlamentariker från MAS har tagit emot liknande lån eller bidrag? Vilka var organisationerna i fråga? Är det ett sammanträffande att Evos första ministrar hade länkar till olika utomparlamentariska organisationer? Vilka utomparlamentaiska organisationer tömde sina fickor hos den konstituerande församlingen?
De som står nära regeringen hävdar att seantorer i oppositionen vägrar att anta det lagförslag som innebär en förmögenhetsgranskning (som jag lade fram för parlamentet 1990). Om det är sant varför antog inte MAS lagförslaget när man, p g a social mobilisering, hade kontrollen över senaten i november 2006. Mobiliseringen gjorde ju att han kunde få igenom sin jordbrukslag?
Utsikterna att den demokratiska och kulturella revolutionen ska lyckas kan bero på svaret på de här frågorna.
Flera artiklar av: Andrés Soliz Rada