Tjänstesektorns nya klass och uberiseringen av arbetskraften
Alai Amlatina
LatiCes översättare: Lucas Nordlund
Sammanbrottet av den nationella ekonomins investeringsprinciper, som skedde under tidigt 1980-tal i och med den krisande utlandsskulden, ledde till antagandet av makroekonomiska justeringar som än idag förhindrar återupptagandet av en hållbar ekonomisk tillväxt. I det öppna landskapet av rådande semi-stagnation, tillsammans med kraftiga och snabba fluktuationer inom de ekonomiska verksamheterna, slutade det med att landet avbröt steget mot en strukturering av den aktuella arbetarklassen under dominansen av det urbana och industriella samhället.
Sedan antagandet av det neoliberala direktivet på 1990-talet spred sig den tidiga rörelsen för avindustrialisering av den nationella ekonomin med uppkomsten av en ny arbetarklass genom tjänstesamhället. Detta eftersom att stödjandet av en omfattande expansion av tjänstesektorn, särskilt inom området småföretagande i Brasilien, fyllde rollen som budbärare till en växande osäkerhet på nationell skala som aldrig skådats förr.
För närvarande tillhör nästan 80 % av de existerande arbetstillfällena till ekonomins tjänstesektor. Och för var tredje arbetstillfälle inom den privata icke-jordbrukssektorn kommer två från företag med högst 10 anställda.
I denna nya växande tjänstearbetarklass råder en ökad heterogenitet, särskilt inom små verksamheter som sysslar med allt från aktiviteter förknippade med överlevnadsstrategi till mer tekniskt avancerade arbetsroller, i förbindelse med stora nationella och internationella företag.
Till följd av detta befinner sig majoriteten av den nya tjänstearbetande arbetarklassen i osäkra och lågavlönade anställningar. Verkställandet av neoliberala reformer, vars andra våg har genomförts genom Temers regering, tillintetgörandet av det fordianska systemet, rekonstruerar vad som stod kvar av de traditionella lönearbetande medelklasserna och industriarbetarna.
I dess ställe slutar det med att generationen av det nya prekariatet konsolideras som en innehavare av en stark social polarisering som uttrycker sig genom spontanitet för kamp och kampens aggressivitet. Den nya arbetarklassen blir mer och mer utsatt av uberismens experiment inom organiseringen av och ersättningen till arbetskraften, vilket gör att regelbundenheten av formell lön och garantin till sociala rättigheter och arbetsrättigheter har en tendens att minska drastiskt.
Till denna ton framkommer till exempel nolltidskontrakten, vars oregelbundna arbete hålls aktivt avvaktande inför en förfrågan av arbetskraft som kan komma när som helst. Sönderfallandet av representationsorganisationer för arbetarsfärens intressen (föreningar, syndikat och partier) sker genom intensifieringen av graden av arbetsutnyttjande.
Eftersom att sociala rättigheter och arbetarrättigheter enbart fortsätter att behandlas av företagare med deras omskakande apparater och propaganda som en kostnad i större omfattning, en direkt upphandling, utan sociala rättigheter och arbetsrättigheter frigörs individernas konkurrens inom arbetarklassen till chefernas fördel.
Syndikaten lämnas ute från den kollektiva förhandlingen och begränsas i stort tillgång till den offentliga regleringen av arbete (sociala rättigheter och arbetarrättigheter), uttömningen av organisationen sprider sig genom uppdelningen av den egna sociala och territoriella basen. Trots detta kvarstår fortfarande ärvda kampformer från den dominanta fasen av den nya syndikalismen, med hierarkin och struktureringen av kollektiva förhandlingar för arbetsvillkor.
Som ett resultat av detta uttrycktes det genom generalstrejkerna 2017 ett blandat mönster av organisering och kamp för arbetarna, i likhet med upptakten till mobiliseringen som 2013 följde processen av den ”virala spridningen” av protester, vilket även har dokumenterats i andra länder.
Marcio Pochmann är docent vid den ekonomiska institutionen och forskare vid Centrum för syndikala studier och arbetsekonomi vid Universidade Estadual de Campinas.
Revista do Brasil, 09/07/2017
A nova classe do setor de serviços e a uberização da força de trabalho
Flera artiklar av: Alai-Amlatina