Bindande avtal för att skydda miljöförsvarare brådskar
LatiCes översättare: Patrik Stomberg
(Información) Värnandet av markområden och miljön skördar varje år hundratals liv i regionen. Enligt Global Witness, en organisation som inriktar sig på att skydda försvarare av miljö och markområden, har det aldrig varit farligare positionera sig mot de företag som stjäl mark och förstör naturen.
(Información) År 2017 ändades i Peru med José Napoleón Tarrillos död, mördad den 30 december i byn El Mirador, i den nordliga provinsen Lambayeque. Där gror en konflikt som gäller värnandet av naturreservatet Chaparrí gentemot en illegal handel med markområden vars aktörer invaderat detta skyddade område där de avverkar skog och ersätter den med jordbruk.
Enligt information från den ickestatliga organisationen CooperAcción var Tarrillo en ledare för miljöfrågor. Han innehade en befattning som ställföreträdande guvernör i El Mirador där han försvarade markerna i Chaparrí, ockuperade av maffior som hotat honom till livet. Ana Juárez, biolog som arbetar i området, bekräftade för den brittiska tidningen The Guardian att brottslingarna är kända av samhället och att de är desamma som 2016 mördade tre personer som vedergällning för att de avhyst illegala markområdeshandlare i det angränsande samhället San Francisco de Salas.
"Denna tragiska händelse är, sorgligt nog, ett nytt exempel på att Peru är ett av de farligaste länderna för försvarare av miljön", anförde CooperAcción i en underrättelse. "I september 2017 mördades sex shipibo-ledare i Ucayali i en konflikt om illegal markområdeshandel, förbjuden avverkning och införande av monokulturer. Tre år tidigare mördades fyra personer i Saweto-samhället (Ucayali) på grund av deras motstånd mot den illegala avverkningen."
Enligt Global Witness, en organisation som inriktar sig på att skydda försvarare av miljö och markområden, "har det aldrig varit farligare positionera sig mot de företag som stjäl mark och förstör naturen. Nära fyra personer mördades varje vecka under 2016 för att de skyddade sina marker och naturområdena runtomkring industriella verksamheter som gruvdrift, skogsavverkning och mekaniserat jordbruk", framhäver rapporten Defender la Tierra ("Försvara jorden"), publicerad den 13 juli.
Åtminstone 200 personer mördades runtom i världen 2016 för att de skyddade sina marker, skogar och floder. 122 i Latinamerika. Brasilien toppade listan med 49 offer, följt av Colombia (37), Honduras (14), Nicaragua (11), Guatemala (6), Mexiko (3) och Peru (2). Morden symboliserar extremen i en serie strategier som används för att tysta ner dessa människor. De inkluderar hot till livet, gripanden, sexuellt våld, kidnappningar och lagliga aggressiva attacker, framhåller Global Witness.
I en rapport, som offentliggjordes den 1 februari 2017, kategoriserades Honduras av Global Witness som det farligaste landet för miljöaktivism. Organisationen kungjorde att 123 personer, som protesterat mot vattenkraft, gruvor, skogsavverkning och jordbruk inom deras områden, mellan 2010 och 2016 mördats av statliga styrkor, säkerhetsagenter eller lejda mördare. Likaså anger de att dussintals aktivister har hotats, attackerats eller fängslats. De huvudsakliga offren tillhör grupper av ursprungsbefolkningen samt samhällen på landsbygden vars öden för det mesta förblir olösta, säger rapporten. Undersökningen visar att rättssystemet, armén och polisen stöder företagens intressen, och även om regeringen "har makten och resurserna för att skydda aktivisterna, så är verkligheten att avsaknaden av politisk vilja, en endemisk korruption och eliternas orimliga inflytande gör att detta skydd inte tillhandahålls".
Bindande avtal
I ett försök att hejda våldet mot försvararna av miljö och markområden samlades representanter för Latinamerika och Karibien under den åttonde avtalsrundan för uppnåendet av ett regionalt avtal kring miljöfrågor. Den ägde rum i Santiago Chile från den 27 november till den 1 december 2017 i regi av Comisión Económica para América Latina y el Caribe (CEPAL) ("Ekonomiska kommissionen för Latinamerika och Karibien"). Man kom överens om att lyfta fram skyddandet av de människor som strider för försvaret av mänskliga rättigheter i ärenden som rör miljön. Detta infördes som en del av avtalet rörande tillgång till information, allmänhetens delaktighet och access till rättssystemet i miljöärenden (känt som Princip 10 av Río-deklarationen om miljön och utveckling).
"Förhandlingarna strävar efter att tillämpa princip 10 från Río-deklarationen av år 1992, genom vilken staterna i hela världen förband sig att främja tillgången till information om miljön, stärka deltagandet i de beslutsprocesser som påverkar den, och möjliggöra access till rättssystemet vad gäller mijöfrågor", säger en talesperson för Förenta nationerna.
Artikel 9 av textens åttonde versión slår fast att "varje part ska garantera en trygg och gynnsam omgivning i vilken de personer, grupper och organisationer som främjar och försvarar de mänskliga rättigheterna i relation till miljöfrågorna ska kunna agera utan hot, begränsningar och otrygghet".
Den slår också fast att "varje part ska vidta lämpliga, verksamma och gynnsamma åtgärder för att erkänna, skydda och främja alla rättigheter som avser försvararna av mänskliga rättigheter relaterade till miljön, vilket omfattar deras rätt att leva, personlig integritet, åsikts- och yttrandefrihet, föreningsfrihet samt rätten till fri rörlighet, liksom deras förmåga att utöva sina accessrättigheter".
Slutligen slår den fast att "varje part ska vidta lämpliga, verksamma och gynnsamma åtgärder för att förebygga, utreda och bestraffa attacker, hot och skrämsel som försvararna av mänskliga rättigheter relaterade till miljön kan utsättas för i utövandet av de rättigheter som omfattas av gällande avtal".
Tio experter från Förenta nationerna anmanade de latinamerikanska och karibiska regeringarna att ingå ett bindande avtal kring miljörättigheterna.
"Det är av avgörande betydelse att regionens regeringar agerar solidariskt och att de accepterar juridiskt bindande normer för att skydda de mänskliga rättigheterna och miljön", deklarerade experterna. "Ingåendet av det nya föreslagna miljöavtalet vore en viktig milstolpe för regionen. Det skulle vara ett tydligt uttryck för solidaritet och ett erkännande av staternas åtagande vad gäller de mänskliga rättigheterna och skyddet av miljön".
Avtalet bör i utvärderingarna av miljöpåverkan ta med inte bara de potentiella effekterna på människors hälsa utan även andra sociala effekter, inklusive rättigheterna till mat, arbete, husrum, dricksvatten och sanering, preciserade experterna.
"Jag hoppas att överenskommelsen bidrar till att stärka rätten till information, deltagande och rättvisa vad gäller de stora projekten kring energi, infrastruktur och utvinningsindustri i regionen, finansierade av privata, bilaterala eller multilaterala finansieringsinstitutioner", sa Juan Pablo Bohoslavsky, oberoende expert på utlandsskulder och mänskliga rättigheter.
John H. Knox, reporter specialiserad på mänskliga rättigheter och miljö, upprepade att "för att skydda miljön bör vi skydda rättigheterna för de personer som arbetar med miljöskydd. En dylik överenskommelse vore ett steg framåt för denna kritiska satsning".
Mot slutet av mötet kom deltagarna överens om att fortsätta diskutera de fortfarande utestående artiklarna i regeldokumentet under det nionde mötet för Comité de Negociación del Acuerdo Regional sobre el Acceso a la Información, la Participación Pública y el Acceso a la Justicia en Asuntos Ambientales en América Latina y el Caribe ("Förhandlingskommittén för det regionala avtalet om tillgången till information, allmänhetens deltagande och accessen till rättssystemet för miljöfrågor i Latinamerika och Karibien") som äger rum i San José, Costa Rica, 28 februari till 4 mars.
Flera artiklar om: Miljö