Rapport om att gruvprojekt för med sig våld, plundring och tvångsförflyttningar
LatiCes översättare: Patrik Stomberg
Text i bilder: Statens andra sammankomst för byar, samhällen och organisationer. Här säger vi Ja till Livet, Nej till Gruvdriften.
Mexiko. Militariseringen och närvaron av gränspatruller är strategier som legaliserats via den nyligen instiftade Lagen om inrikes säkerhet, som synbarligen strävar efter att kriminalisera folkliga protester för att upprätthålla kontroll över området.
Fler än sextio indiansamhällen i Oaxaca motsatte sig ålägganden relaterade till alla typer av gruvprojekt på deras områden, då dessa utgör ett hot mot naturen och indianernas sätt att leva. Projekten erbjuder dessutom "få arbetstillfällen" med "förfärliga arbetsförhållanden" samt leder till plundring och ödeläggelse av samhällenas gemensamma tillgångar. Detta kungjordes under Segundo Encuentro Estatal de Pueblos, Comunidades y Organizaciones ("Statens andra sammankomst för byar, samhällen och organisationer"), "Aquí decimos Si a la Vida, No a la Minería" ("Här säger vi Ja till Livet, Nej till Gruvdriften"), som arrangerades i Magdalena Teitipac, Oaxaca. Man förklarade att påtvingade utvinningsprojekt för med sig konsekvenser som "tvångsförflyttning av tusentals invånare som för all framtid förlorar sitt hälsosamma liv, sin relation till området och naturen med dess identitetsbyggande och kulturella processer".
Grupperna påminde om att de som sätter sig emot företagen och de statliga projekten blir offer för hot, förföljelser och till och med mord. Dessa utgör "våldsstrategier som företagen och regeringen har använt sig av för att skapa ett klimat präglat av skräck och rädsla för att motverka samhällenas motstånd", liksom för att upprätthålla kontroll över gruvfyndigheterna "genom organiserad brottslighet".
"Militariseringen och närvaron av gränspatruller är strategier som legaliserats via den nyligen instiftade Ley de Seguridad Interior ("Lagen om inrikes säkerhet") som synbarligen strävar efter att kriminalisera folkliga protester för att upprätthålla kontroll över området", menade de.
Vidare avvisades de federala regeringsprogrammen som strävar efter att privatisera områden samt individualisera allmänningar och samhällen. De upprepade att de motsätter sig alla typer av ålägganden från utvinningsföretagen och de mexikanska myndigheterna.
"Vi höjde våra röster för att fördöma och stoppa dessa utvinningsprojekt som, med en skendiskurs om framsteg, utveckling och skapande av arbetstillfällen, undergräver själva livet", förklarade samhällena med stöd av 33 kommunala myndigheter och 36 organisationer som ägnar sig åt att försvara området.
Flera artiklar om: Miljö